Nee..alleen bestemd voor onszelf..

Volgend jaar deel 3... 

we hadden het boekje doorgeknipt. Kon ik deel 2 lezen , terwijl Marlin aan deel 1 begon.. zonder hetverhaal te kennen hadden we veel gemist van het theaterstuk.

We genieten..meer dan dat... de stukjes zijn uit de kranten.. en van internet. In het blog kunnen we dit bewaren. Anders raakt het weg..25.500 biljetten zijn verkocht. Mensen uit alle delen van Zweden waren er, ook heel wat Noren uit Zuid Noorwegen. 

-     -     -     -     -     -     -

Charlotte Löwensköld är rikare och mer mångbottnad än första delen. Alla roller är ypperligt besatta vilket understryks av att det är gott om benådade ögonblick, några danser är så dynamiska och riviga att de måste sättas mycket högt på topplistan av alla uttrycksfulla dansnummer som ingått i Västanå Teaters berättelser och Magnus Stinnerbom har tillfört nya folkrockiga och dramatiska element i den som alltid understödjande och stämningsskapande musiken. Inger Hallström Stinnerboms kostymer är herrgårdsromantisk ögonfröjd av ett slag som man gärna kopplar till de värmländska brukspatronernas 1800-tal. Kostymerna används också för att signalera Karl-Arturs sinnestillstånd, när han får byta den kärleksröda rocken mot asketens 

Den första delen i Selma Lagerlöfs trilogi, Löwensköldska ringen, avslutades med att Marit Eriksdotter utslungade en förbannelse över den Löwensköldska ätten. Detta med kärlek skulle inte bli alldeles enkelt för människorna från Hedeby säteri och i Leif Stinnerboms manus och regi blir Charlotte Löwensköld onekligen en uppvisning i kärlek med förhinder. Charlotte själv konstaterar mot slutet av föreställningen att det är en så förfärligt svår synd att döda kärleken. De orden kan ses som föreställningens credo och typiskt nog är det en man som inte talat om annat än att följa den rätta vägen och undvika allt världsligt och syndigt som begår denna synd, pastoratsadjunkten Karl-Artur Ekenstedt som har sin tjänst i Korskyrka som är Selma Lagerlöfs namn på Karlskoga.arl-Artur är fundamentalistiskt övertygad om att han går den rätta vägen, Guds väg. Han vill leva enkelt i ett grått hus och ha en kvinna som bakar bröd och skurar golv och klarar inte av den retsamma och självständiga Charlotte som i det längsta behåller sin kärlek till Karl-Artur. Hon tar på sig skulden för den brutna förlovningen och utsätter sig för omgivningens förtal. Men viker inte en tum i självaktning. Inte ens när hon hulkande gifter sig med den rike brukspatron Schagerström. Charlotte tänker inte bjuda omgivningen, till exempel styvnackade ex och ränksmidande konkurrenter, på glädjen att vara olycklig på sitt bröllop. Denne Schagerström är för övrigt något så sceniskt sällsynt som en rik man som inte är ond eller vrång. Schagerström vill väl, han är fäst vid sin avlidna hustru och uppskattar Charlottes rakryggade rättframhet och när han hört Karl-Artur predika inser han att det är en ledare som måste skyddas. Men han vill också undsätta Charlotte. Alla är egentligen insiktsfulla och har om inte goda så dock förståeliga skäl för sitt agerande. Översten, pappa till Karl-Artur, ser att sonen blivit bortskämd av sin mor men han kunde inte förhindra det eftersom hans hustru var honom så kär. Hans allt. Thea Sundler, intrigmakerskan, är dotter till jungfru Spaak som förekommer i första delen och när Thea ser Karl-Artur - som är systerson till Adrian - kan hon förstå hur kär modern var i Adrian, som på ett sätt var orsak till Marit Eriksdotters förbannelse. Leif Stinnerbom låter Vålnaden, som dyker upp vid strategiska tillfällen, förkroppsliga denna förbannels

Karl-Artur är fundamentalistiskt övertygad om att han går den rätta vägen, Guds väg. Han vill leva enkelt i ett grått hus och ha en kvinna som bakar bröd och skurar golv och klarar inte av den retsamma och självständiga Charlotte som i det längsta behåller sin kärlek till Karl-Artur. Hon tar på sig skulden för den brutna förlovningen och utsätter sig för omgivningens förtal. Men viker inte en tum i självaktning. Inte ens när hon hulkande gifter sig med den rike brukspatron Schagerström. Charlotte tänker inte bjuda omgivningen, till exempel styvnackade ex och ränksmidande konkurrenter, på glädjen att vara olycklig på sitt bröllop. Denne Schagerström är för övrigt något så sceniskt sällsynt som en rik man som inte är ond eller vrång. Schagerström vill väl, han är fäst vid sin avlidna hustru och uppskattar Charlottes rakryggade rättframhet och när han hört Karl-Artur predika inser han att det är en ledare som måste skyddas. Men han vill också undsätta Charlotte. Alla är egentligen insiktsfulla och har om inte goda så dock förståeliga skäl för sitt agerande. Översten, pappa till Karl-Artur, ser att sonen blivit bortskämd av sin mor men han kunde inte förhindra det eftersom hans hustru var honom så kär. Hans allt.

Thea Sundler, intrigmakerskan, är dotter till jungfru Spaak som förekommer i första delen och när Thea ser Karl-Artur - som är systerson till Adrian - kan hon förstå hur kär modern var i Adrian, som på ett sätt var orsak till Marit Eriksdotters förbannelse. Leif Stinnerbom låter Vålnaden, som dyker upp vid strategiska tillfällen, förkroppsliga denna förbannelse.