Norra Fågelås kyrka är ursprungligen från 1100-talet och har nära anknytning till Alvastra kloster och Almnäs gods. På 1300-talet byggs långhuset till den ursprungliga 1100-talskyrkan. Under 1600-talet sätter stormaktstiden sin prägel på kyrkorummet, bl a med tillbyggnad av Hårdska gravkoret, predikstolen och kyrkans många epitafier över släkter i församlingen. På 1750-talet tillbyggs i norr det s k Stackelbergska gravkoret. 1900-talets större renoveringar av Norra Fågelås kyrka dateras till 1926 och 1994.
Södra Fågelås kyrka är med all säkerhet en tidig 1600-talskyrka. Den är byggd av kraftiga timmerstockar och har hela tiden varit spånklädd. Restaureringen under 1700- och 1800-talet har förändrat kyrkans utseende, timmerväggar skräddes och gamla målningar förstördes. Väggar vitmenades. Den senaste restaureringen slutfördes 1942 då timmerväggarna åter blottlades, nya fönster och ny bänkinredning insattes. Av ursprungliga målningar finns bara kortakets kvar. Altaruppställningen är ursprungligen från 1683, vars mittparti utgörs av en målning från 1942, utförd av den i församlingen bördige Simon Gate. Kyrkans klockstapel är från 1887.
Na de koffie naar het volgende kerkje..een nieuwere..
Kyrkan fick sitt nuvarande utseende 1723. Den är byggd nästan som en katedral med läktare runt hela kyrkan. Kyrkan avspeglar den gamla tiden genom att man har kvar logerna för det finare folket, bänkar för bönderna och läktare för torpare, drängar och pigor. Målningar från katekesen, täcker hela kyrkan från golv till tak. Konstnärerna hette Johan Kinnerus och Johan Christian Peterson och var båda från Jönköping.
Habo kyrka som en gång var ett centrum dit sju vägar ledde, ligger nu lite isolerat ute på landsbygden. Samhället byggdes i stället upp cirka fem kilometer därifrån på grund av järnvägens sträckning.
Altaret, som är från 1300-talet, är gjort i sandsten. När kyrkan byggdes om 1716, hittades en relikask i altaret. I den fanns ett stycke pergament, där det stod att altaret invigts av biskop Sigge, som var biskop i Skara i mitten av 1300-talet.
Katekesen som tema för målningarna är unikt. Det var troligen församlingens kyrkoherde som kom med idén. Målningarna hjälpte till i undervisningen, och gjorde det lättare att komma ihåg katekesens innehåll.
Målningarna i Habo kyrka är unika också genom att de täcker både väggar och tak. Normalt dekorerade man bara tak och valv på den tiden. Konststilen kallas ibland för "bondbarock".
Tio Guds bud är målade på sidoväggarna, trosbekännelsen i taket under läktarna och Herrens bön på väggarna ovanför läktarna. Stora målningar som illustrerar Dopet, Skriftermål och avlösning, Nattvarden och Välsignelsen finns i taket.
Damerna som är målade på orgelläktaren hör inte ihop med temat i kyrkans övriga målningar. De visar möjligen Ulrika Eleonora, som var Sveriges drottning 1719-1741, med olika instrument.
Målarna fick tusen riksdaler för sitt arbete. I priset ingick att de skulle göra sina egna färger, av metalloxider, växt- och jordfärger.
